1. Såriga bröstvårtor

Sår på bröstvårtan kan ge smärta och obehag under amningen. Den
vanligaste orsaken är att barnet har ett för nätt tag. Eftersom såret
oftast uppstår där nötningen är som störst kan placeringen av såret en
vägledning till hur barnets position ska rättas till. Titta också på bröst-
vårtan direkt efter amning. Den ska vara rund och peka i bröstets
riktning. Om bröstvårtan pekar åt något håll kan det bero på att barnet
hålls för långt åt det hållet. En tillplattad bröstvårta tyder på att barnet
har för nätt tag.

Att ha barnet för långt från kroppen kan också ge onödig nötning och
orsaka sår. Se till att inte ha för mycket kläder eller filtar på barnet.
Lägg hellre filten över både dig och barnet. Ett sätt att få barnet nära
bröstet är att halvligga bekvämt och låta barnet ligga på mage på
förälderns överkropp.

Har barnet för nätt tag, avbryt amningen och låt barnet ta ett nytt tag.
Du kan hjälpa ditt barn till ett större tag genom att försiktigt peta ner
barnets haka just när barnet ska ta tag om bröstet.

Läs gärna vidare om sår eller kontakta en hjälpmamma eller vården för personlig rådgivning.

Visste du? Bröstmjölken kan användas som salva på irriterad och lite
sårig hud eftersom den bland annat innehåller ämnen som kan hämma
bakterier. Viktigt att tänka på handhygien - tvätta händerna innan
man smörjer in bröstvårtan.


2. Barnet får inte/vill inte ta tag om bröstet

Att ha ett barn som inte tar tag, beter sig oroligt vid bröstet eller till
och med ser ut att rata bröstet kan kännas jobbigt när man är nybliven
förälder. En del barn behöver tid vid bröstet i början. Låt barnet ta den
tid hen behöver för att röra armar och ben, gapa, vrida på huvudet (så
kallade sökreflexer). Hela processen för att barnet ska ta tag om bröst-
vårtan och börja suga kan ta allt från en minut och en timme i början.
För att underlätta barnets sökbeteende kan man välja att halvligga
bekvämt med barnet på mage på sin överkropp.
Ett barn som skriker kan behöva lugnas. Prova att prata lugnande med
eller sjunga för barnet. Om barnet inte lugnar sig kan man behöva
prova andra lösningar som byta blöja eller gå runt med barnet en
stund. Tror du att ditt barn har ont, kontakta vården.

3. Barnet blir inte mätt på bröstmjölken. Håller mjölken på att ta
slut?

I vår styrda och tidsbundna värld kan det ibland bli en stor
omställning att ha ett barn som inte rättar sig efter klockan och vill
amma en minut efter att hen just slutade. Det brukar vara lättare att
klara småbarnstiden genom att följa barnets rytm, låta bli att titta på
klockan och istället amma på barnets signaler. Ett nyfött barn visar att
det är dags för amning genom att börja röra ögonen, vrida huvudet i
sidled, gapa och föra handen till munnen och slutligen skrika. Ju
tidigare signaler du ammar på desto lättare brukar det vara att amma.
Styrd amning, dvs att man ammar en viss tid per bröst eller med ett
visst intervall ska endast användas för att till exempel lösa ett problem
och då på ordination av en amningsrådgivare.

Ibland kan barnet släppa bröstet efter en stunds amning och ändå inte
vara nöjt. Det kan vara en signal att det kan vara dags att byta bröst.
Man kan byta bröst så många gånger som det behövs. Ny mjölk bildas
hela tiden och ett bröst blir aldrig tomt. Inte heller betyder storleken
på bröstet att man har mycket eller lite mjölk.

Ibland kan överproduktion av mjölk se ut som om man har för lite
mjölk. Barnet kan visa koliksymtom, gå upp dåligt i vikt, amma ofta
med mera. Det finns hjälp att få! Läs mer om överproduktion och blockamning.

Ett, i huvudsak, nöjt barn och som kissar minst fyra till sex blöjor per dygn
får i sig vad hen behöver. Om du ammar på barnets signaler och ändå
upplever att barnet inte blir nöjd kan du behöva söka hjälp hos vården
då missnöje hos ett litet barn även kan ha andra orsaker än amning.

Visste du? Med ett tillmatningsset kan du ge ditt barn mat genom
amning även om du inte har någon mjölk alls. Det finns inget som
visar eller motbevisar att tillmatningsset är bättre eller sämre än andra
sätt att tillmata.

4. Mitt barn går inte upp i vikt

Att mäta barns vikt med jämna mellanrum är ett verktyg av flera för
att se att barnet mår bra. Man mäter också barnets längd. Ett barn
som får för lite mat växer dåligt på längden. Det är ibland svårt att
mäta längd på mycket små barn varför den metoden inte är helt
pålitlig och då blir vikten ett lättare sätt att se tillväxt. Ammade barn
går ofta upp mycket i vikt första tiden för att sedan plana ut sin
viktkurva och gå upp i långsammare takt. Barnet kan då till och med
halka ner en viktkurva utan att man behöver bli orolig. Ett barn som
går ner i vikt är dock alltid något man ska uppmärksamma och ta hjälp
från vården med.

Det finns mycket som avgör ett barns tillväxt. Hur barnets biologiska
föräldrar ser ut, vad barnet vägde vid födseln, hur förlossningen var,
eventuella sjukdomar och hur första tiden såg ut, kan påverka barnets
tillväxt i början. Det viktigaste är alltid att se till hur barnet mår. Ett
barn som ammas på sina signaler, men tappar i vikt behöver under-
sökas varför det går ned i vikt. Känner du dig orolig för ditt barn kan
du alltid kontakta vården för att få svar på din oro.

Visste du? Världshälsoorganisationen (WHO) har deklarerat att varje
barn har rätt att få sin egen viktkurva utifrån sina egna
förutsättningar.

5. Mitt barn släpper bröstet och skriker när vi ammar

En stark utdrivningsreflex kan få barnet att släppa bröstet skrikandes.
Ibland kan man se en mjölkstråle stå ut från bröstet när barnet släpper
eller höra hur barnet sätter i halsen. Har man en stark utdrivnings-
reflex kan man försiktigt nypa över bröstvårtan för att stoppa
mjölkstrålen och istället prova att sitta lite tillbakalutad när man
ammar. Ett annat knep är att mjölka ur lite först för att få igång
utdrivningen och lägga barnet till bröstet när det flödet lugnat sig. Ofta
rättar problemet till sig med tiden.

Ett barn som var väldigt upprörd innan amningen påbörjades kan ha
svårt att lugna sig trots att hen får komma till bröstet och det kan då
ta ett tag innan barnet lugnar sig tillräckligt för att kunna amma. Man
kan påbörja amningen på tidigare signaler för att komma tillrätta med
problemet och prata lugnande med barnet för att visa att man finns
där och ser barnet. Skriket är oftast den sista signalen barnet ger på
att hen vill amma. Om du känner dig stressad av att amma ofta vissa
tider kan du prova att använda en bärsjal eller ergonomisk sele för att
barnet ska få den närheten hen behöver. Många föräldrar kan också
amma sitt barn i bärsjalen eller selen.

Ett barn som har ont, exempelvis en förlossningsskada eller en
öroninflammation, kan också bete sig oroligt under amning. Misstänker
du något sådant hos ditt barn ska du kontakta vården.

Visste du? Ett barn med öroninflammation kan ha lättare att amma
om hen får sitta i en upprätt position och amma. Det gäller även
generellt, dvs att det kan underlätta för barnet om förälderns mjölk
kommer häftigt. Observera att barn som har ex öroninflammation är det bäst att du
kontakta vården för råd.

6. Mina bröst är svullna, är det mjölkstockning?

Under första veckan efter förlossningen kan brösten svullna kraftigt
och bli hårda och ömma. Det är en normal reaktion. Svullnaden går
ner och brösten blir mjukare och mindre med tiden. Du kan prova
Cottermans handgrepp för att minska svullnaden.

Kontakta vården om du är så besvärad att du behöver smärtlindring.
Annars rekommenderas att du ammar på barnets signaler så att
mjölkproduktionen ställer in sig på just ditt (eller dina) barn.
Senare under amningsperioden beror svullnad i bröstet oftast på
mjölkstockning och sitter vanligen inte i hela bröstet utan som en hård
klump i del av bröstet. Bröstet kan bli ömt och rött och du kan få
feber. En mjölkstockning beror på att mjölken i bröstet inte har
kommit ut som den ska. En åtsittande bh, ett mindre tag hos barnet
eller ett längre uppehåll i amningen är några orsaker till mjölk-
stockning.

Har du mjölkstockning försök amma ofta för att få ut mjölken och
variera gärna mellan olika amningsställningar. En mjölkstockning med
feber och som inte ger med sig på ca tre dygn behöver du söka vård
för. Om bröstet får en konstig form eller om din feber inte går ner med
febernedsättande behöver du också söka vård. Får du upprepade
mjölkstockningar, trots åtgärdande av vanliga grundproblem, kan du
prova SPC-flakes, som finns att köpa på apoteket. Be gärna apoteks-
personalen eller en amningsrådgivare att berätta mer.

Visste du? Vitkålsblad mot det drabbade området kan lindra svullnad i
brösten. Använd färska och råa blad utan stjälk.

7. Jag ammar fortfarande min ett-åring och nu är jag gravid igen.
Behöver jag sluta amma?

Det går bra att fortsätta amma när man är gravid och även efter för-
lossningen. Det är många föräldrar som väljer att amma både den nya
bebisen och det äldre syskonet. Mjölken anpassar sig till lilla bebisen
och många föräldrar upplever att syskonavundsjukan blir lättare att
hantera om det äldre barnet fortfarande ammar. Bröstmjölken ger
dessutom hälsofördelar även för ett äldre barn.

Visste du? Bröstmjölken innehåller skydd mot en mängd sjukdomar.

8. Behöver barnet amma på natten?

Det tar ett tag innan barnet gör skillnad på natt och dag. Du kan hjälpa
ditt barn genom att hålla det lugnt, tyst och släcka ner under natten.
Då barnet vaknar och vill amma kan man välja att ligga kvar och
amma i sängen så länge man praktiserar så kallad säker samsovning.
Har du barnet bredvid dig i sängen blir det också oftast lättare att få
den sömn du behöver.

Amningshormoner gör att du sover mer effektivt och därmed klarar fler
uppvaknande och kortare sömn än annars. Känner du ändå av trötthet
så passa gärna på att sova under dagen när barnet sover. Kanske
somnar barnet för en tupplur om du liggammar i sängen. Se bara till
att ni samsover på ett säkert sätt!

Hur länge ett barn ammar nattetid går inte att säga eftersom det
varierar från barn till barn. Vid sju till nio månader har många barn en
period av utveckling där de börjar amma oftare på natten. Försök hitta
lösningar i vardagen som ger dig vad du behöver så du kan ge ditt
(dina) barn vad hen behöver.

Visste du? Många tvillingföräldrar har ett barn på var sida om sig
under natten för att underlätta nattamningen. Se bara till att ni sam-
sover på ett säkert sätt!

10.När ska man sluta amma?

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar fortsatt amning upp
till två år eller längre men det finns bara två personer som kan avgöra
när amningen ska avslutas och det är du och ditt barn. Det finns länder
där föräldrar ammar både kortare och längre tid än vi gör i Sverige.

Att börja arbeta, att barnet ska börja förskolan eller får tänder är inte
orsak i sig att vara tvungen att sluta amma. Det är ni som väljer hur ni
vill ha det och i de allra flesta fall går det utmärkt för barnet att bara
amma när den ammande föräldern finns i närheten. Ett barn som, på
grund av att den ammande föräldern börjar arbeta, behöver avstå från
amningen under dagtid vissa dagar tar ibland igen det genom tätare
nattamning. Hälsofördelarna som amningen ger räcker längre än de
första sex månaderna, både för dig och ditt (dina) barn så ni kan
fortsätta amma så länge ni vill!

Visste du? Man kan få igång en amning efter en tids uppehåll. Det går
även att få igång en amning även om hen själv inte har fött barn.

10. Fortfarande problem?

Upplever du att du har problem med amningen – se till att få hjälp
snabbt! Det finns ingen anledning att du ska känna att amningen är
jobbig. Visst är det en inlärningsperiod i början där både förälder och
barn behöver lära känna varandra och hitta rätt i amningen men det
ska inte vara en kamp att amma. Se till att få professionell hjälp av en
kunnig amningsrådgivare och att få det stöd i din omgivning som du
och ditt barn har rätt till.

Glöm inte att du har världens viktigaste jobb – att vara förälder!

Visste du? För föräldrar som flaskmatar rekommenderar man att man
försöker efterlikna amningen så mycket det går med närhet, matning
efter barnets signaler och att matningen bara sköts av barnets
vårdnadshavare. Att välja bort amningen betyder inte att du inte
fortfarande kan ge ditt barn en optimal tillvaro!

Fick du inte svar i texten? Något som var oklart? Kika vidare på vår sida
eller ta kontakt med en hjälpmamma eller annan amningsrådgivare!



Text: Ingrid Hyttsten, april 2015 (uppdaterad januari 2017)